Robin&Robert

För 2851200 sekunder sedan avlade jag ett löfte. Ett löfte som jag nu 33 dagar senare måste bryta. Dock är 33 dagar en väldigt lång tid, specielt om man under den tiden förbjuds att prata om en sak som man vanligtvis pratar väldigt mycket om. Det flesta nyårslöften bryts efter endast 3 dagar, därför är det ändå med en nypa stolthet som jag nu bryter mitt löfte som jag ändå lyckats hålla 11 gånger längre än de flesta nyårslöften. 
En del utav er kanske har funderat ut vad det är för ett löfte jag syftar på, andra inte. Här kommer det. 
(Djupt andetag) 
Amy Diamond ! 
Sådär. Nu har jag gjort det !  Anledningen till att jag i princip har tvingats bryta mitt löfte är nämligen detta.  


Som ni ser så är det en tvätt-äkta bild på mig och Sveriges musik drottning # 1
Nu kanske ni undrar hur jag helt plötsligt befunnit mig vid sidan utav denna superkändis.

Det ska jag förklara !

Det hela startade en molning torsdag. Fåglarna sjöng, blommorna doftade gott, och världen var i allmänhet på sitt bästa humör.
Jag och Klara hade sedan länge bestämt att vi skulle gå på Rix Fm Festival, dock var det osäkert om vi skulle få sällskap utav antingen Elsa, Therese eller Elin. 
Klara och jag både hoppades och trodde att våra kära vänner skulle inse att de inte kunde lämna oss och att de därför skulle följa med. Men när vi stod nere i Huddinge centrum med endast 3 ynka minuter på oss att springa till tåget. Så stod det ganska klart för oss att de inte tänkte följa med. Efter ett förgäves försök att övertala dem att följa med fick vi fullkommligt rusa till tåget. Våra giraffben kom nu väll till pass, och på bara några sekunder var vi uppe vid spärrarna. Vi var precis påväg att gå igenom spärrarna när vi ser tåget retsamt överge perrongen och lämna oss där med vetskapen om att det nu kan bli tufft att hinna till våran stora idols skiv-signering. Efter en kort pratstund med Elsa och Therese återvänder vi till stationen. Denna gång är vi där i god tid och sätter oss sedan på tåget.

Jag kände redan från början utav resan att jag inte riktigt hade "super" koll på vart vi skulle. Därför la jag mig lite i bakrunden och lät Klara leda stegen mot Rix Fm.  Klockan 16.01 stapplar vi frustandes in på Kungsträdgården. Snabbt letar vi upp "lilla scenen", där Amy skulle ha skivsignering. 

Endast ett antal sekunder efter att vi fått syn på "lilla scenen" så ropar konfereraren 
- Ge en stor aplåd till Amy Diamond ! 
Upp på scenen kliver då, med ett stort leende på läpparna allas vår favorit tjej, Amy.
Jag och Klara ställer oss i kön för att kunna få en singel signerad. Framför oss i kön står en hel drös småtomtar i den ringa åldern 10. 
De personer som var precis framför oss i kön var en cirka 11-årig flicka med sällskap utav hennes 30-årige far. Vardera hade en hel map med Amy-bilder, som de ville få signerad utav sveriges klaraste lysande stjärna.
När det äntligen var Klara som stod längstfram i kön fick jag agera kameraman.     
 
Visst lyckades jag bra !?

Efter det var det som sagt min tur att få träffa Amy.  När hon frågade vad jag hete (så att hon skulle veta vem hon skulle skriva autografen till) funderade jag ett tag på att skoja till det lite med att svara jag heter Robin. Vad heter du ? Efter nogrant övervägande bestämde jag mig för att endast säga mitt namn. 
Med två stora leenden på läpparna och en varsin signerad singel i handen steg vi av scenen.
Vem får jag då syn på om inte Amy´s bäste vänn ? Med ett försök att imponera på Klara säger jag

Men kolla Klara ! Där är ju Amy´s bäste kompis !
Klara - Var ?
Jag - Där ! Hon som står och fotograferar.
Klara - Jaha. Vad heter hon.
Detta var något jag väldigt gärna ville svara på, eftersom att jag kände att det skulle vara pricken över i:et. Då skulle jag inte bara känna igen henne efter att endast sett en bild av henne på Amy´s blogg, utan jag skulle dessutom komma ihåg hennes namn. Det som var så jobbigt var att jag verkligen hade det på tungan men kunde inte riktigt få fram det.

So.. Sophia... Försökte jag trevandes trots att jag visste att det var helt fel.
Klara - Ska vi fråga ?
Jag - Absolut.

Jag rör mig långsamt fram för att fråga. För att få lite extra tid att tänka ut vad jag ska säga låtsas jag knyta skosnörena. När jag knytit skorna i nästan 2 minuter börjar Klara ge mig konstiga blickar, därför ställer jag mig upp. Helt utan en aning om jag vad jag ska säga går jag fram till Amy´s vänn med tanken att jag får improvisera.

- Ursäkta....Fotograferar du åt Amy frågar jag på impuls
- Ja det gör jag svarar den hittils okände flickan
- Okey.. Ska biledrna upp på hennes hemsida ?
 - Nja kanske det här är hennes personliga kamera.
- Okey.. Ehm.. Vad heter du ?
- Hannah...
- Okey tack.

Trots det extremt pinsamma samtalet, där jag måste låtit otroligt korkad. Känner jag mig ändå lite stolt att jag vågade fråga.
Plötsligt får jag en snilleblixt. Jag vänder mig om mot Klara och konstanterar.

- Det var Amy´s personliga kamera...... Om Hannah skulle ta kort på oss så skulle vi vara med i den....
  Ska vi fråga om hon kan ta kort på oss ?
Klara - Absolut !
Modiga som vi är går vi fram till Hannah ännu en gång. Jag harklar mig och frågar med mina hundvalps ögon

- Tror du att du skulle kunna ta kort på oss ?
Hannah - Ja, Okey.

Så nu kan jag och Klara skryta om att vi faktiskt finns med i Amy Diamond´s personliga kamera !
Hur stort är inte det ?


Min signerade singel som jag krampaktigt höll i, hela kvällen under Rix-Fm festival.

To be continued......... Slut på del ett utav mitt och Klara´s Rix Fm äventyr.

//Robin